Använd en jämn skala – och andra råd till dig som gör en enkät

Genom att välja en jämn skala, till exempel från 1-4, så får du svar som väger över åt det ena eller andra hållet. Samma sak med sex alternativ som: Mycket Dåligt, Ganska dåligt, Ganska bra, Bra och Mycket bra.

Det här är ett av 99 råd som Paloma bjuder på.

Med möjligheten att skicka ut enkäter med e-post och användningen av webbformulär har både distribution och databehandling blivit mindre omständlig, mindre tidskrävande och mindre kostsam. Det finns en risk att falla för frestelsen att göra för långa enkäter, med för många frågor och för många svarsalternativ.

Särskilt om målgruppen för enkäten är ganska bred, så är sannolikheten att många som förhoppningsvis väljer att svara inte har så specifika uppfattningar om det frågan gäller. Med korta enkäter, mindre detaljerade frågor och färre svarsalternativ på varje fråga, ökar chanserna att det blir många som svarar och att det blir användbara svar.

Posted in undersökningar | Tagged , , , | Leave a comment

Svenska kyrkan i Lund anställer Martin Garlöv

Från 1 november 2014 är Martin Garlöv anställd på heltid som kommunikationsstrateg i Lunds pastorat i Svenska kyrkan.

Cumpan Totalkommunikation lever vidare, även om Martins egen utåtriktade verksamhet i bolaget från och med nu blir begränsad.

Annasara Garlöv arbetar däremot vidare på 100 % i Cumpan Totalkommunikation, med Active Solution som sin huvudsakliga uppdragsgivare.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nätverkande kommunikatörer på Stockholms Universitet

Gänget av nätverkande kommunikatörer vid Stockholms Universitet hade kallat på mig. Ett par pass om sociala medier i universitetets tjänst, var beställningen.

Här en länk till bilderna jag hade som ledstång för det prat jag förberett.

Min vana trogen hade jag med mig ett urval böcker från mitt bibliotek. Extra roligt att få ha med sig böcker till ett bibliotek. Ja, vi möttes i ett rum vägg i vägg med det stora universitetsbiblioteket. Böckerna jag hade med mig:

  • Media, Marshall McLuhan
  • Försvinnandets estestik, Paul Virilio
  • Kroppsmaskinerna, Alexander Bard och Jan Söderqvist
  • Platsen som ine finns, Tor Nørretranders
  • Sinnesmarknadsföring, Bertil Hultén, Niklas Broweus, Marc van Dijk
  • Gilla, Brit Stakston
  • Det goda tramset, Åsa Stenström och Niklas Myhr
  • Joina sociala medier, Kontaktnätet
  • Prat, skratt, skvaller och gräl, Viveka Adelswärd
  • Ge svar på tal, Anders Mathlein
  • Det goda värdskapet, Jan Gunnarsson och Olle Blohm
  • Snapp shots (bästa bilderna med din smartphone) Adam Bronkhorst
  • Vad du än tänker, tänk tvärtom, Paul Arden

Flera av böcker är för länge sedan slut hos nätbokhandlare som Adlibris och Bokus. För bokslukaren rekommenderar jag för övrigt mycket prisvärda Book Deepository  Många böcker går att hitta i antikvariaten, via Bokbörsen.

I sista delen av mötet listade jag exempel på weebtjänster som jag rekommenderade kommunikatörerna att använda i jobbet, om Scoopit. Jag använder själv tjänsten och  samlar jag bra saker och annat som jag finner värt att uppmärksammas av den som jobbar med eller har intresse av kommunikation och medier.

Kolla in andra kuratorer på Scoopit:  Public Relations and Social Media Insight

IKT-spaningar från Linköpings Universitet. You and your Social media

Några nödvändiga ord blev sagda om att vara sig själv på nätet, liksom i den analoga världen. Inte minst i en tid när dessa värdar konvergerar, löper samman. Invändningar fanns bland deltagarna mot att inte upprätthålla gränsen mellan arbete och fritid, mellan rollen som anställd och den privata. Helt i sin ordning, för mig. Alltid en lika nyttig påminnelse om att det fortsatta samtalet om att sätta den bortre parentesen om denna västerländska konstruktion.

Så, hitta mig på nätet. Där hittar jag stundom även mig själv.

Hitta mig på Twitter @martingarlov Hitta mig på Linkedin  Hitta mig på Instagram Hitta mig på på Pinterest Hitta mig på Facebook

I en sammanfattning skickad till deltagarna tipsade jag om några grupper på Facebook:

Social medier i offentliga sektorn

Sociala medier i idéburna organisationer 

Sociala medier i skolan

I medskicket så rekommenderad jag också läsning av en artikel från KFUM: Hur du får svart bälte i sociala medier

När jag i skymningen satt också skrev, så kom jag på böcker jag också borde haft med mig:

  • Connected, Nicholas A Christakis och James H Fowler (sv eller eng)
  • Mänskliga nätverk, John R McNeill och William H Mc Niell
  • Gryning över Kalahari, Lasse Berg
  • Skymningssång i Kalahari, Lasse Berg
  • Ut ur Kalahari, Lasse Berg
  • Härskarteknik, Elaine Eksvärd
  • Vardagsmakt, Elaine Eksvärd
  • Long Tail, Chris Andersson (sv eller eng)
  • Permission marketing, Seth Godin (sv eller eng)
  • Social Media Explained, Mark W Schaefer
  • Fuck Logic – om konsten att tänka oklokt och få mer pang för pengarna, Per Robert Öhlin

Stockholms Universitet med alla sina tiotusentals studenter och medarbetare finns i sociala medier. Mångfaldigt, genom alla dessa människor. Finns också genom sina institutioner.

På Twitter har universitetet sitt konto. Där finns också universitetets egen IT-avdelning. På Instagram förekommer taggen #stockholmsuniversitet Biblioteket har ett eget instagramkonto. Universitetet har en Facebook-sida med över 20.000 gillare. Och många av institutionerna har egna gillasidor, som Institutionen för socialt arbete.

 

Posted in kommunikation, strategi, utbildning | Tagged , , , | Leave a comment

Twitter ger mig stora öron

Den dagliga dosen Facebook, kan jag klara mig utan. Men Twitter vill jag inte gärna bryta kontakten med. Här finns ett flöde som ger mig de stora öron jag behöver, i första hand för jobbets skull, men också för att underhålla mitt personliga engagemang och mina intressen.

Twitter ger mig de genvägar, som jag som soloföretagare så väl behöver. De nyfikna och kunniga människor, som så generöst delar med sig av sina fynd, sina noteringar och reflektioner på Twitter – jag har verkligen glädje och nytta av dem.

Sökningar med sökord och taggar, kompletterar vad jag kan läsa i flödet som skapas av tweets från de 2001 twitterkonton jag valt att följa. Nästan bara människor och bara några få företag och organisationer.

Jag har flera listor för Twitter, dels de som jag skapat själv och dels de som jag kopierat av andra. Men jag använder dem dagligen. En dold lista har jag för att spara nya namn, som jag inte får plats med att följa.

Någon gånger i månaden får jag städa bland dem jag följer, för att få plats med nya. Twitter sätter en gräns, som har med att begränsa missbruket av tjänsten. Det händer jag jag skulle önska att fler människor följde mig, så att jag fick plats med fler nya i mitt flöde.

Jag behöver fler följare, men vill inte låta mina tweets bli beräknande och med dem fiska efter nya följare.

Posted in kommunikation | Tagged , , | Leave a comment

Simma lugnt i nyhetsflödet

Jag är en digital invandrare, som inte släppt min morgontidning på papper och som fortfarande lyssnar på radiosändningar när de sänds enligt tablån. Men nyheter via digitala kanaler betyder mycket för mig. Också.

För att inte drunkna i det enorma flödet, så använder jag mig av olika webbtjänster. Och då väljer jag fria tjänster, i första hand:

Aitellu – är den fria versionen av Aitellu Monitor, som jag kan använda för att bevaka vad som skrivs om på svenska i sociala medier som Twitter, Facebook och YouTube.

Talkwalker – är ett annat bevakningsverktyg med inriktning på social media, med nyhetssidor, bloggar, forum, Facebook, Twitter, Youtube osv.

Google Nyheter – hämtar artiklar från fler än 100 olika nyhetskällor på svenska. Resultatet av sökning med de ord jag valt  sammanställs med hjälp av datoralgoritmer, så jag står själv för det mänskliga.

Feedly – är den tjänst som jag använder för mina prenumerationer på det nyaste i bloggar och på sajter jag valt att följa lite närmare. Här är det RSS som gäller. RSS står för Real Simple Syndication, och följer en standard som är vanlig för nyare webbplatser och bloggar.

Jag är också min egen kurator. Och då inte i den vanliga betydelsen när ordet används på svenska – den som väljer ut och hänger en utställning på en konsthall, utan den som väljer ut nyheter och sammanställer på en webbsida. Jag använder Scoop.it för att samla och presentera nyheter.

Kommunikation och mediebruk, är temat för en av mina Scoop-it-sidor.

Jag använder också mitt konto på Twitter för att dela nyheter. Och Twitter är också ett av mina bästa verktyg för omvärldsbevakningen, ja egentligen är det förstås de nyfikna och uppmärksamma människor som jag följer som är grejen.

Titta på den här sidan om du vill läsa mer om webbtjänster för mediebevakning.

Posted in kommunikation | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Nätverket Livet i Svenska Kyrkan – vad är det?

Av eget intresse driver jag sedan några år nätverket Livet i Svenska Kyrkan, med en webbplattform för nätverk som heter Ning. Nätverket har medlemmar som kan ha kontakt med varandra, ungefär som på Facebook. De kan gå med i grupper och starta egna grupper och diskussioner.

Nu är antalet medlemmar lite över 400 och det fortsätter att öka. Men jämfört Facebook är aktiviteten i nätverkets grupper och diskussioner mer likt än en gilla-sida än en grupp.

Mer uppskattat är Videoteket och nyhetsflödet. Livet i Svenska Kyrkan har en levande startsida med kyrkliga nyheter som hämtas med RSS. Källorna är flera: De kommer från en Scoopit-sida, från Kyrkans Tidning, Google News, Pressmeddelande från kyrkokansliet i Uppsala,  bloggosfären och det Svenska kyrkans magasin Amos.

Videoteket är en samling över 400 filmer, de allra flesta producerade lokalt i församlingar inom Svenska kyrkan och av stiften. Till Livet i Svenska Kyrkan hör också Kalendern, som alla nätverkets medlemmar kan lägga in händelser i.

Med nätverket Livet i Svenska Kyrkan ville jag visa att det händer mycket bra saker i Svenska Kyrkan, i första hand i de många församlingarna, men också i de inomkyrkliga organisationerna, i stiften och i nationella satsningar och möten. Och det tycker jag att jag har lyckats med.

Det som återstår, och som jag arbetar vidare med, det är att sprida en den delningskultur som gör att människor oftare på eget initiativ delar med sig av vad de själva skapat och bra saker som de ser andra åstadkomma.

Det händer så mycket bra i Svenska Kyrkans församlingar. Överallt och hela tiden. Om vi hjälps åt så kan allt fler ana bredden och djupet.

Posted in kommunikation | Tagged , , , , | Leave a comment

Rum är kommunikation. Platser också

Etymologin bakom ordet kommunikation blir det tjatigt att komma dragandes med vid varje tillfälle. Men det händer att betydelsen ”att göra gemensamt” behöver lyftas fram, som ett grundackord, för att det som sen följer av strategi och prioriteringar ska bli rätt och riktigt.

För en förening, ett företag, liksom en församling, så kommunicerar direkt i mötet med medlemmar, kunder, gäster och intressenter. Och indirekt med hjälp av många slags medier. Också byggnaderna, rummen och platserna som organisationen, dess ledare och andra företrädare förfogar över och använder kommunicerar.

En butik kommunicerar, liksom en restaurang, en skola, en banklokal, en kursgård och en kyrka kommunicerar, med sitt läge, hur det ser ut på insidan och på insidan, med inredningen, färgerna, ljuset, ljudet och dofterna.

”Kyrkan mitt i byn” är ett bekant uttryck. En metafor, som funkar långt utan för de kyrkliga sammanhangen.

Svenska Kyrkan är en stor fastighetsägare. Men det är många byggnader som sålts av under de senaste decennierna. Husen runt landsbygdskyrkan gjorde man sig av med, ett efter ett. Prästen Mikael Mogren är en som uppmärksammat och varnat för detta.

De kyrkor som avyttrats är få. Prästgårdarna och församlingshemmen är desto fler. Och de stiftsgårdar som fram till millenieskiftet fanns minst en av i varje stift, har också i flera fall sålts av eller är under hot om försäljning. Härnösands stift har ingen stiftsgård, inte heller Karlstad stift och Stockholms stift. Och Växjö stift har gjort sig av med Kastlösa stiftsgård på Öland. Nu är Åh Stiftsgård i Göteborgs stift föremål för utredning.

En nyhet – relativt sett till Svenska Kyrkans långa historia – är kontorshusen i Svenska Kyrkan. Ett Kyrkans Hus i Uppsala för flertalet nationella verksamhet fick sina småkusiner i stift och församlingar. ”Kyrkans Hus” blev en skylt som sattes upp i stiftsstäderna (om det nu inte stod Stiftets Hus) och i församlingarna.

Stiftsgårdarna tillkom i 11 fall av 13 som mötesplatser för de unga i kyrkan, för att sedan få en stor betydelse också för de vuxna och äldre. De som avyttrats har som regel slutat sina dagar i kyrklig regi som konferensanläggningar.

Platsmarknadföring får med rätta en hel del uppmärksamhet i många branscher. Och borde få en mer framträdande placering i Svenska Kyrkans kommunikationsstrategier.

Kontorshusen, med sina korridorer och cellkontor, vad kommunicerar de till Svenska Kyrkans medlemmar och till andra människor som går förbi eller kommer in? Om de kommer in bakom de ofta låsta dörrarna.

Svenska Kyrkans betydelse som förvaltare och utvecklare av ett levande kulturarvet behöver verkligen inte stå i motsats till ett levande kyrkoliv. Ett medvetet bruk av kyrkorum och kyrkomiljöer blir en stor tillgång, idag och i framtiden.

 

 

 

 

Posted in strategi | Tagged , , , | Leave a comment

Religion i reklamen – kommer alltid tillbaka

När Svenska Kyrkan som ett sätt att uppmärksamma sin årligen och vårligen återkommande fasteinsamling, då är det inte så vanligt att man använder religion för att väcka uppmärksamhet. I alla fall i den nationella kampanjerna hämtas symbolerna och orden som ska fånga uppmärksamhet, från andra sammanhang.

2014 är ett undantag, med den reklamfilm där skådespelaren och ståupparen Johan Glans medverkar som prästen Albin Olsson. Han spelar sin prästroll mot en äkta biskop, ärkebiskop Anders Wejryd. Filmen finns på Youtube och har visats närmare 9.000 gånger.

I reklam i allmänhet är det tvärtom rätt vanligt att använda religion, särskilt kristen tro och kyrkliga attribut, för att sälja en tjänst eller en vara. Skribenten Anders Josefsson driver den flera år sajten Reklamtro och där har han samlat många exempel.

 

Posted in kommunikation | Tagged , | Leave a comment

Skamkänslan behövs för relation och kommunikation

Så har jag då börjat läsa den sista boken i Kalahari-trologin av Lasse Berg. De båda första: Gryning över Kalahari och Skymningssång i Kalahari, har jag uppskattat mycket. Och gång på gång i mina föreläsningar hänvisat till. Som regel har minst en av böckerna funnits med på de bokbord jag brukar ha med mig ut, när jag får tillfälle att tala kommunikation och medier.

Det är mestadels med mina yrkesglasögon jag tar till mig Lasse Berg böcker. De ger mig nya infallsvinklar på vad som i grunden är viktigt med kommunikation och vad som bör styra valet av medier för kommunikation. Böckerna ger mig förstås också del av den kunskap som Lasse Berg så förtjänstfullt samlat, åt mig och andra läsare.

Han är den samlande och vandrande människa han berättar om. Och han är den som delar med sig. När han nu i den tredje och sista boken närmar sig nutiden, så är ett av hans mest tydliga budskap: Bekämpa ensamheten med kärlek och respekt.

Jag har kommit ett kort stycke in i Ut ur Kalahari – drömmen om det goda livet, som är titeln på den här tredje boken. Och så har jag ”fuskat” och läst de sista sidorna.

Lasse Berg avslutar sin bok med ”Tjugo vägar till det goda livet”. Nummer 16 kan vara det som flest läsare tvekar inför.

Var tacksam för att du kan känna skam. Den kan vara ett stöd.

Tidigare har han skrivit om människan som det enda djuret som med evolutionen fått förmågan att skämmas. Och är det enda djur som också har skäl att göra det. Jag tror han lånat orden från Mark Twain.

Om skamkänslan beskrivs som den självstyrande kompassen, då är den en positiv faktor, som ger människan möjlighet att skapa, behålla och utveckla relationer. Och den hjälper henne att kommunicera i ordets egentliga betydelse: att göra gemensamt.

Delandet är motsatsen till det snåla, ogina. Utan ett delande av information blir det ingen kommunikation. Det är att behålla sin mänskliga värdighet att handla för det gemensamma bästa, även då man inte är iakttagen, kontrollerad, satt under befäl.

Jag läser Lasse Berg livsråd nummer 16 tillsammans med de 19 andra i hans lista med 20 vägar till det goda livet. Tillsammans med råd nummer 14: ”Ha inte chef. Var inte chef.” Och jag läser råd nummer 16 i det kristna evangeliets ljus, om att där kärleken finns, där finns barmhärtighet.

Posted in böcker | Tagged , , | Leave a comment

Uppkopplade och avkopplade i samma värld

Det fanns en tid när bara några få människor kunde läsa och ändå färre kunde skriva. Övergången från ett närmast helt muntligt baserat samspel mellan människor, till en utvecklad kommunikation som också kunde föras mer oberoende av tid och rum, tack vare konsten att läsa och skriva, var ett stort framsteg.

I Sverige spelade reformer som den allmänna folkskolan och människors samverkan i folkrörelser stor roll för att nya sätt att kommunicera skulle bli tillgängliga för flertalet och använda av de flesta.

Digitaliseringen av information, som sorterad data, har gett förutsättningar för den nästa stora övergången. Och det är i den övergången som miljoner människor världen befinner sig i.

Liksom i andra teknikskiften i historien, så finns det människor som med kraft varnar för riskerna med det nya, och det finns andra som överdriver de positiva följderna av att ta den nya tekniken i bruk. Det är först i efterhand som berättelsen kan skrivas färdigt.

Människor har olika sätt att kommunicera och olika tillgång till informationstekniken. Det finns skillnader som har ekonomiska förklaringar, och det finns skillnader som har med utbildning att göra. Klass, kön och ålder spelar också roll.

I en familj förändras kommunikationen mellan vuxna och barn när den nya tekniken tar plats i hemmet. Ofta är det föräldrarna som känner sig utanför barnens och ungdomarnas sätt att kommunicera. Föräldrar som vill sina barns bästa, blir oroliga över när ungarna ägnar oändlig tid åt att titta ner i mobilskärmen eller framför datorskärmen.

Statens medieråd har skapat ett MIK-Rummet för föräldrar och vuxna som jobbar med barn och ungdomar. MIK-Rummet kan verkligen rekommenderas. Det här är en utbildningsplats om vad som händer på nätet och hur barn använder digitala medier.

Medierådet samarbetar med Utbildningsradion, Konsumentverket och Svensk Biblioteksförening.  MIK-Rummet är delvis betlat av EU:s Safer Internet Programme.

Posted in utbildning | Tagged , , , , | Leave a comment