Rum är kommunikation. Platser också

Etymologin bakom ordet kommunikation blir det tjatigt att komma dragandes med vid varje tillfälle. Men det händer att betydelsen ”att göra gemensamt” behöver lyftas fram, som ett grundackord, för att det som sen följer av strategi och prioriteringar ska bli rätt och riktigt.

För en förening, ett företag, liksom en församling, så kommunicerar direkt i mötet med medlemmar, kunder, gäster och intressenter. Och indirekt med hjälp av många slags medier. Också byggnaderna, rummen och platserna som organisationen, dess ledare och andra företrädare förfogar över och använder kommunicerar.

En butik kommunicerar, liksom en restaurang, en skola, en banklokal, en kursgård och en kyrka kommunicerar, med sitt läge, hur det ser ut på insidan och på insidan, med inredningen, färgerna, ljuset, ljudet och dofterna.

”Kyrkan mitt i byn” är ett bekant uttryck. En metafor, som funkar långt utan för de kyrkliga sammanhangen.

Svenska Kyrkan är en stor fastighetsägare. Men det är många byggnader som sålts av under de senaste decennierna. Husen runt landsbygdskyrkan gjorde man sig av med, ett efter ett. Prästen Mikael Mogren är en som uppmärksammat och varnat för detta.

De kyrkor som avyttrats är få. Prästgårdarna och församlingshemmen är desto fler. Och de stiftsgårdar som fram till millenieskiftet fanns minst en av i varje stift, har också i flera fall sålts av eller är under hot om försäljning. Härnösands stift har ingen stiftsgård, inte heller Karlstad stift och Stockholms stift. Och Växjö stift har gjort sig av med Kastlösa stiftsgård på Öland. Nu är Åh Stiftsgård i Göteborgs stift föremål för utredning.

En nyhet – relativt sett till Svenska Kyrkans långa historia – är kontorshusen i Svenska Kyrkan. Ett Kyrkans Hus i Uppsala för flertalet nationella verksamhet fick sina småkusiner i stift och församlingar. ”Kyrkans Hus” blev en skylt som sattes upp i stiftsstäderna (om det nu inte stod Stiftets Hus) och i församlingarna.

Stiftsgårdarna tillkom i 11 fall av 13 som mötesplatser för de unga i kyrkan, för att sedan få en stor betydelse också för de vuxna och äldre. De som avyttrats har som regel slutat sina dagar i kyrklig regi som konferensanläggningar.

Platsmarknadföring får med rätta en hel del uppmärksamhet i många branscher. Och borde få en mer framträdande placering i Svenska Kyrkans kommunikationsstrategier.

Kontorshusen, med sina korridorer och cellkontor, vad kommunicerar de till Svenska Kyrkans medlemmar och till andra människor som går förbi eller kommer in? Om de kommer in bakom de ofta låsta dörrarna.

Svenska Kyrkans betydelse som förvaltare och utvecklare av ett levande kulturarvet behöver verkligen inte stå i motsats till ett levande kyrkoliv. Ett medvetet bruk av kyrkorum och kyrkomiljöer blir en stor tillgång, idag och i framtiden.

 

 

 

 

This entry was posted in strategi and tagged , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>